Canis ClickerCamp – Dag 1

Det finns två anledningar till att lydnad på mittlinjen är viktig i rundering. Den första är ganska självklar: Det är lättare att styra en lydig hund än en hund som själv styr hela showen (duh).

Men lydnad och kontroll i sig själv är faktiskt inte den viktigaste anledningen till att ta lydnaden på mittlinjen på allvar. Den viktigaste anledningen är helt enkelt att öka chanserna för att «stämningen» mellan hund och hundförare är så bra som möjlig under hela runderingen. Varför är det så viktigt, kan du fråga.

Mycket av anledningen hittar du när du ska börja att «sträcka hunden», dvs lära den att söka allt längre utan fynd. Sättet man gör detta på är i utgångspunkten enkelt och rakt på sak enligt lärteorin: Du minskar bara förstärkningsfrekvensen gradvis (dvs antalet fynd i förhållande till blindslag) gradvis och oförutsägbart, och då kommer hunden att kunna söka allt längre utan att förlora glittret i ögonen.

Det jag dock ofta ser i runderingstreningen är att det är «något» som stör denna till synes enkla process. Och detta något är just »dålig stämning» mellan hund och hundförare. Och så fort det är något som gnisslar mellan hund och hundförare på mittlinjen, är det på sätt och vis som om alla världens gradvis och intelligent ökade blindslag inte har så stor betydelse längre. Saker och ting bryter samman ändå. I samband med stimuluskontroll och kedja talar vi ofta om «The poisoned cue». I runderingstreningen är det hundens sökning som blir förgiftad när lydnaden på mittlinjen störs av tjatande, skällande och annat oväsen.

Hela poängen med lydnad på mittlinjen är att hunden ska kunna kontrollera sig själv frivilligt. Det vill säga att hunden frivilligt ska söka in till hundföraren under flygning, hunden ska frivilligt sätta sig i utgångsstilling för att få lov att springa ut på utslagen osv. Om du vill träna lydnad på mittlinjen med traditionell negativ träning är det mycket bättre att låta bli, eftersom det bara skapar mer motvilja och dålig stämning (även om hunden kanske inte törs göra något annat än att vara lydig).

Lydnad som baseras på frivillighet hos hunden ger däremot bara bättre stämning ju lydnare hunden blir. Och det viktigaste med detta är som sagt inte lydnaden i sig själv (även om den är en trevlig bonus) – utan att hunden nu kan söka (och bli allt mer uthållig i sökningen) helt ostörd av konflikter med hundföraren.

Så hitta dig en stig i skogen, och börja klicka för hela arkivet av frivilliga grundfärdigheter du har. Lär hunden att frivilligt erbjuda beteende är en lika bra idé i skogen som på träningsplanen.

Med denna plattform blir «sträckning av hunden» en mycket enklare och rakt fram process…

Linn och Endre kuler´n i tältet i en sällsynt paus.